En dag håller jag på att duka av efter en fin måltid och lyfter på förpackningen med Kiviks underbara pärondryck. Det är bara en liten skvätt kvar i botten.
Jag: Ska du ha det sista?
Han: Ja tack.
Jag gör mig redo för att hälla upp den sista pärondrycken i ett av glasen som står framme.
Han: NEEEEJ VÄÄÄNTAA!!!
Va? Vadå? Tog jag fel glas? Var det något annat i glaset? Förstår inte vad problemet är och hinner inte fråga förrän han tar förpackningen ifrån mig och gör den här:
Hej alla rökare. Jag tror inte att ni vet hur mycket ni påverkar alla runt omkring er bara genom att tända en cigarett. Alla som står runt dig tror jag inte vill känna av den där stanken, även om de inte säger något.
Låttext:
En helt vanlig dag tog jag en promenad
Allt var frid och fröjd och jag var glad
Solen lyste, en skön bris blåste fram
Men så hände nåt och allt försvann
Det gick förbi en grupp människor
Och ur en mun kom rök
Och allt jag hann det var att hosta
Den friska luften hade nu bytts ut
Mot en förskräcklig stank hen borde veta hut
Och där gick jag, inget ont jag gjort
Men vad får jag för det?
Hur kan man röka sådär mitt bland folk?
Ska jag behöva nämna hur farligt det är?
Ni kanske tycker att jag överdriver
Att rökning inte alls är så som jag beskriver
Och visst det är ju sant, men från erat håll
För folket runt omkring har ni ingen koll
Ni tar ett bloss och "har det bra"
Men tänk på oss!
Varför ska vi lida för en cigarett?
Alla vet att cigaretter skadar kropp och miljö
Det vet vi sedan länge
Varför vill ni dö?
Förhoppningsvis tänker ni till en extra gång innan ni tänder nästa cigg. Eller så får ni gärna låta bli att tända den överhuvudtaget. Det är inte bara folket runt omkring som blir påverkade, vet ni. Ja, ni vet ju det här. Varför fortsätter ni då?
Jag känner fortfarande av min träningsvärk och min vackra man har också träningsvärk + att han sträckt sin muskel i armen så när vi ska kramas är det alltid någon som säger aj.
"Här har jag ont och hääär och hääär" säger vi ungefär hela tiden. Vi liksom tävlar om vem som har mest ont.
Dessutom hade vi kollat på film en kväll och tänkte gå och lägga oss. Vi började borsta tänderna och göra oss redo för kvällen. Plötsligt får vi syn på klockan och ser att den är halv nio. HALV NIO! Nej, det var bara att gå upp igen..
Känns lite som att vi flyttat fram tiden sisådär 45 år.
Igår cyklade jag in till Kalmar, var på ett global yoga-pass och cyklade hem igen. Detta är troligtvis orsaken till att jag har träningsvärk idag. Inte heller vilken träningsvärk som helst. Det här är träningsvärken FROM HELL! Den värsta i mitt liv. Jag har ont i muskler jag inte visste fanns. Allt jag gör, gör ont. Varje gång jag lyfter händerna från datorn gör det ont. Varje gång jag skrattar gör det ont, vilket liksom blir som en ond cirkel för jag skrattar åt min situation men då gör det ont och då skrattar jag ännu mer. Galet!
Jag kämpade i alla fall på bra igår, det är ett som är säkert. På schemat idag står plugga och tvätta. Vi får se hur jag klarar av dagen men det ska nog gå bra.
Nu skriver jag på min egna fina dator i min nya lägenhet med det internet som jag precis installerade alldeles själv. Det är faktiskt så lätt som de säger i Tele2-reklamen, stoppa i kontakten och kör! Jag uppskattar det. Hämtade även mitt första lass med kurslitteratur idag. Jag kommer inte att ha brist på saker att göra dessa tre år, det kan jag lova.
Såhär bra gick det när jag skulle äta min första måltid vid mitt nya köksbord
Goddag! Nu kommer ett lite gladare inlägg än det förra. Saker har nämligen börjat ordna upp sig. Jag har fått en lägenhet! Min allra första och alldeles egna lägenhet. Jag insåg att den var min igår, när jag monterade upp mitt allra första och alldeles egna köksbord i mitt alldeles egna kök. Jag fick lägenheten för sex dagar sedan så nu börjar det liksom bli ganska fint och mysigt i den.
Den här veckan har varit en introduktionsvecka på universitetet. Det kommer nog att bli tufft det här, men jag är så sjukt taggad! På måndag ska vi börja läsa om den fantastiska människokroppen. Det ska bli kul. Det är så häftigt hur allt bara klaffar i kroppen. Hur alla miljarder celler samarbetar. Vi får se när jag skriver nästa gång. Har just nu inget internet så jag lånar min pojkväns dator (TACK <3) men jag hoppas att jag tar tag i internetfixandet så snart som möjligt.