Skogaholmskalas på fredagsfikat

När man får äran att vara klassens vär(l)d har man, förutom ansvaret för sånguppvärmningen, även ansvaret för det aldrig svikande fredagsfikat. Jag är känd för mina skogaholmslimpor och bjöd därför klassen på ett hejdundrande skogaholmskalas med alla möjliga pålägg. Allt från nutella till skagenröra och philadelphia. Det var mycket uppskattat.
 
Här är en annan skogaholmssmörgås jag gjorde mig till middag för några helger sedan.
Ägg + skagen. Mums.

Man tager vad man haver 2.0

Fick ett så gott te från fina Magda i julklapp. Dock är det påste och jag äger inte någon tesil än. Då får man lov att improvisera. Jag är bra på det.
 
Kaffefilter + vanlig sil

Jag är deras vär(l)d

Den här veckan är det jag som ska hålla i alla sånguppvärmningar i min klass. Innan vi börjar sjunga för dagen sjunger vi alltid upp. Det gör man bland annat för att inte skada rösten. Precis som man värmer upp innan man börjar träna är det viktigt att rösten också får sin uppvärmning. Jag ska alltså vara uppvärmningsansvarig i veckan. Jag är veckans värd. Jag är SJUKT TAGGAD! Har förberett ett fantastiskt program, iallafall enligt mig själv.
 
 
För att bli ordentligt uppvärmd brukar man sjunga en melodi och sedan höja den ett halvt tonsteg hela tiden för att komma högre och högre upp i tonhöjd. Det är lite klurigt att kompa och byta tonart hela tiden så jag gjorde ett fuskpapper.. hehe.

Kvinnliga musiker sollas bort

Hur många band känner du till där alla bandmedlemmar är män? Ganska många va? Hur många band känner du till med en kvinnlig sångerska och maniliga musiker? Fortfarande ganska många skulle jag gissa. Band med endast kvinnliga bandmedlemmar? Det finns en del. Men hur många band känner du till med en manlig sångare och bara kvinnliga musiker? Känner du till något? Inte jag.
 
Förra terminen hade vi Marie Selander på besök och hon hade bland annat en föreläsning om kvinnor i musiken. Hon var själv med i rockbandet Nursery Rhymes. Det var endast kvinnliga medlemmar i bandet. Överallt där de kom blev de kallade tjejrockband istället för bara rockband. De blev alltid mer uppmärksamhet kring deras utseende och kön än deras musik. De fick alltid recensioner i stil med "De är inte bara snygga, de kan spela också!" som något av de mest positiva reaktionerna. Självaste Eric Clapton kommenterade bandets gitarrist såhär "I never thought that a girl could play like that" och tyckte att det var en komplimang.
 
Vissa instrument värderas som manliga. Så fort en tjej sätter sig bakom trummorna eller tar elgitarren i händerna börjar det diskuteras i publikens huvuden; Ska HON spela? Kan HON? Och de flesta blir lite mer uppmärksamma på hennes spelande än på de andras. Jo, det är så. Ren fakta.
 
Varför blir det då sådan uppståndelse så fort en kvinna spelar ett instrument? Kanske har det blivit så för att det är så sällsynt med kvinnliga trummisar och gitarrister idag. Men hur har det kommit sig? Man kan ju tro att det alltid har varit så men..
 
Vad är då det här?
Sister Rosetta Tharpe kompar sig själv på elgitarr
 
Och det här?
Sister O.M. Terell kompar sig själv på elgitarr
 
Och det här?
Memphis Minnie kompar sig själv på elgitarr
 
Och det här?
En jazzorkester med endast spelande kvinnor
 
Det fanns kvinnliga musiker. Det fanns ungefär lika många kvinnliga musiker som manliga. Faktum är att många kvinnor var förebilder för de manliga musiker som blev stora. För att bli ihågkommen behöver man bli inspelad. Skivbolagen ville inte spela in kvinnor. På så vis försvann en hel del av den kulturen.
 
Men 70-talet då? Det var mycket stora kvinnorörelser på 70-talet, och jättemycket musik spelades in av kvinnliga musiker. Hurra, kan man tänka. Men hur mycket musik med kvinnliga musiker finns med på 70-talets samlingskivor? Går nog att räkna på fingrarna.. på de som bara har ett finger. De kvinnliga musikerna sollas bort och glöms bort. Varför är det så?

Nytt år och sådär

Tänkte börja det nya bloggåret med att presentera en person i mitt liv. Han är väldigt fin och jag är kär i honom. Vi har påbörjat vår fjärde månad som ett tokhånglande par. Vill berätta hur himla bra han är men det blir lite väl personligt då. Men han gör mig glad. Inatt ska vi sova i skolans café. Det sägs att det spökar där. Hoppas att han blir rädd för då håller han om mig extra hårt.
 

RSS 2.0