Symmetriska myror

Efter gårdagens vandring har två röda bett framträtt. På samma ställe. På olika fötter. Dessutom fick jag dem samtidigt. Vad är det för teamwork som myror kör med egentligen?
 

"Tar ni den sidan så tar vi den andra..."

De har verkligen gjort det tydligt

 

Bye bye birdie

Det är väl sådan där höst nu antar jag
 

Blå små prickar överallt

Förra helgen var jag ute på promenad och var en bra faster. Då såg jag detta. Har ni någonsin sett så mycket blåsippor? Det var alldeles fullt i en glänta. Jag fick inte ens in alla på en bild.

Förresten

Min far har namnsdag på fars dag. Hur fint? Dubbelgrattis till fadern <3


Ursäkta kuvertsbristen

Såhär skickar jag in viktiga papper till mina arbetsgivare. Jag hade inget kuvert på mig och panik för att jag var tvungen att skicka in pappret så fort som möjligt så jag tog ett vanligt papper och vek ihop. De måste tycka att jag är sjukt seriös.


Jag undrar hur lång rubrik man kan göra. Tar det stopp någon gång? Går det att göra en hur lång rubrik som helst? Det ska jag prova nu. Än så länge går det bra. Mycket bra. Lite för bra. Vet inte riktigt vad jag ska skriva för spännande men nu = slut

252 tecken tror jag.


Min kortaste novell

Han såg på henne. Hon såg på honom. Det var som om hon såg rakt in i honom. Hon kände hans hjärta. Han bara måste känna samma sak. Det gick väl inte att undgå? I vanliga fall var hon så blyg men det kändes så självklart att bara gå fram. Hon såg hur han log mot henne när hon närmade sig. Det verkligen strålade om honom.
     Hon kände sig som kvinnan på catwalken. Som att alla runt omkring tittade på henne där hon gick. Det var hon som var i centrum. Hon vickade på höfterna och svängde med sitt svarta långa hår. Hon stannade en halvmeter framför honom.
     Vad skulle hon göra nu? Vad skulle hon säga? Vilken idiot hon var som hade gått fram. Det här var ju bara pinsamt. Hon tittade ner på sina skor. Sina klackskor som inte tålde vatten. Hennes självsäkerhet var som bortblåst. Hon visste inte vad hon skulle göra. Precis när hon tänkte vända och gå snuddade hans hand försiktigt vid hennes. Hon tittade upp på honom igen. Deras blickar möttes. Åter fanns den glöd och det lyckoruset som tidigare uppfattats i atmosfären.
     Han var inte speciellt snygg, utan mer söt. Håret var sexigt rufsigt och hans ögon var helt underbart perfekt blå. Hon skulle ha kunnat se in i dem i evigheter men det var hans leende hon föll för. Hans vita och raka tänder, den söta och charmiga smilgropen i höger kind och de perfekta läpparna som hon bara ville kyssa. Nu. På en gång. Han böjde sig mot henne. Hon slöt ögonen.
     Sedan spydde han på hennes klackskor som inte tålde vatten.


Jag älskar att läsa toppkommentarerna

Det här är varför.




Jag röjer alla nätter natten lång

Min nya passion
Eller vad man ska kalla det


När döttrarna är husvakter

När mamma och pappa var bortresta i en vecka blev det såhär. Vi märkte det först när de kom hem. Vi är alltså inga blomvattnare. Förlåt.


Två väldigt fina saker


Elin får sitt MVG i Naturkunskap! Åh <3


WOW! Jag har aldrig hört något så fint om min blogg förut. Tack så mycket <3

Nu vet jag vad jag ska vara

studentskivan med tema Bokstav B ska jag vara BLOTTARE! Fett kul. Jag har nu bestämt hur jag ska se ut. Det kommer att bli FANTASTISKT!


Den här bilden fann jag när jag googlade på blottare.
Gör er själva en tjänst och låt bli att googla.

Fina pappa

Pappa: God jul! Nej. God påsk. God påsk? GLAD påsk.

Riktigt svår beslutsångest

Vet inte riktigt vad jag ogillar mest. Gruset på marken eller hålet i min sko där gruset kommer in. Det känns som att jag måste bestämma mig.


På tal om hålet i skon som förresten är på undersidan

Såhär såg vägen ut förut när det töade som mest. Om det var blött i gräset? Ja. Det var blött överallt och jag var tvungen att ta mig igenom denna svåra terräng(?). Hålet i skon sög såklart åt sig all fukt i närheten. Det lät "ship ship" i skon resten av dagen.

Jag lagar mat som en riktig estet


Det känns som att det är val snart

Räknade alla skyltar på en dag. 194 stycken.
Jag missar att få rösta med fyra dagar. Det är lite surt men jag vet ändå inte vad jag ska rösta på.






En stänk av hip-hop

Det hade varit en dålig dag. Allt hade gått fel. Jag hade haft oförberedda prov och tagit risken att gå på ett alldeles för tråkigt musiksammanträde. Det var sent. Jag satt på tunnelbanan hem. Det var fullt och väldigt trångt. Jag trängde ned mig bredvid en tant. Jag ville bara hem. Medan jag väntade på att tunnelbanan skulle ta mig närmare denna destination tittade jag runt omkring mig. Framför mig satt en blondin i mig egen ålder och försökte vara så cool som många blondiner eftersträvar. Det bildades en osynlig vägg mellan oss. Tonåringar som inte känner varandra ska inte bry sig om varandra på en tunnelbana. Det är en oskriven lag. Det är klart att man studerar varandra, men inte så det märks.
        Vi satt där mitt emot varandra och hade vår osynliga vägg. Det gick bra. Jag koncentrerade mig så mycket på väggen att det tog lång tid innan jag upptäckte den andra tonåringen, som satt bredvid. Han hade en keps som var alldeles för stor. Han såg så liten ut i den stora kepsen. Byxorna var också alldeles för stora. Man kunde höra hip-hopmusiken genom hans stora hörlurar. Han tittade ut genom fönstret.

Tanten gick av och jag hoppade in till fönsterplats mittemot hip-hopkillen. Jag tittade på hans stora byxor. Det är konstigt att de inte ramlar av. Jag tittade på hans öron som var fulla med pråliga stenar. Jag granskade honom noga. Jag granskade honom FÖR noga. När jag svävade med blicken över hans ansikte mötte jag hans ögon. Vi stirrade på varandra i en millisekund innan vi tittade bort. Shit! Den osynliga väggen var bruten. Det här var inte bra. Vi hade båda erkänt för varandra att vi visste att det satt någon framför oss. Det var mycket klantigt av oss. Vad skulle nu hända?
        Jag vågade inte titta på honom. Jag tittade ut genom fönstret. Jag såg hans spegelbild i fönstret. Jag tittade på den. Jag ville se vad han gjorde. Hans rörelser fascinerade mig. Hans gung till musiken såg så lätt ut. Jag såg att han granskade mig. Det gjorde mig nervös. Jag fick en pirrande känsla i magen. Då möttes våra blickar i fönstret. Den pirrande känslan i magen blev plötsligt intensivare. Jag vågade hålla kvar blicken. Vi tittade på varandra. Det var säkert bara några sekunder men det kändes som att tiden stannade. Det nästan kittlades i magen. Det var svårt att låta bli att le men ett leende var otänkbart att visa. Jag såg att ett leende skulle uppenbara sig framför mig. Då klarade jag det inte mer. Jag vände bort blicken. Det räckte med blickarna. Jag kunde inte le OCKSÅ. Det blev för mycket. Jag övervägde att byta plats eftersom pirrandet i magen hade övergått till skakande i hela kroppen.

Jag kunde inte sitta still. Blondinen bredvid honom gick av. Jag ville titta på honom men något sade åt mig att undvika det. Till slut kunde jag inte hålla mig längre. Jag tittade på honom. Jag tittade rakt in i hans ögon. Han tittade tillbaka. Ingen av oss vände bort blicken. Till slut blev det sådär länge att det var omöjligt att inte le. Vi fortsatte se på varandra. Hans ögon glittrade när han log. Pirret i magen spreds över hela kroppen. Adrenalinet pumpade runt. Jag bestämde mig för att inte titta bort. Det skulle minsann bli han som tittade bort först. Han lutade sig plötsligt framåt. Jag visste vad som skulle ske. Det gav mig rysningen över hela ryggen. När våra ansikten var så nära att jag säkert kunde höra hans musik lika bra som han själv så slöt han ögonen. Det var det mest romantiska ögonblicket i mitt liv. Vi kysstes en under två tunnelbanestopp. Sedan reste han sig upp. Han gick mot dörrarna och gick av.


HEHEHE

HEHEHE

Jag har de finaste skorna som finns



Typ.

RSS 2.0