Att cykla och sjunga
Min cykelväg till jobbet är väldigt fin. Det går förbi fårhagar och genom skogsdungar. Vägen som jag hade till skolan i Kalmar följde hela tiden en stor bilväg. Det gick visserligen bra det med men det känns så lyxigt att få cykla den här vägen, speciellt tidigt på morgonen och sent på kvällen. Det är lite magiskt.
Förtrollande dimma i fårhagen tidigt på morgonen
En annan skillnad på min cykelfärd förutom vad jag ser är vad som hörs. Det säger ju sig självt att ljuden vid en trafikerad bilväg och vid en fårhage skiljer sig åt, men jag förundras över tystnaden. Det är inte så att JAG har det tyst. På min cykelfärd fylls mina öron ständigt att peppande musik från mina hörlurar. Musik som jag hela tiden sjunger med i. Hur jag känner av de olika ljudnivåerna är på folket runt omkring. I Kalmar var det ingen som hörde mig förrän jag var precis i närheten och det gjorde ju inget. Nu hörs jag på långa avstånd. Jag ser hur folk lååångt där borta vänder sig om i undran om vad det är som låter. Plötsligt känner jag lite press på mig. Det som tidigare bara varit sång för mig själv är nu något som andra också hör.
Kommentarer
Trackback
