Mitt lokalsinne
Jag har börjat cykla till skolan igen nu när mitt busskort har gått ut. Jag tjänar några hundralappar och får framförallt motion. Dessutom älskar jag att cykla! Min cykel är världsbäst och det ger mig en sådan befriande känsla att få flyga fram genom världen.
Ungefär såhär slutar min cykeltur. Den fykantiga byggnaden ska förställa skolan. De färgade linjerna ska föreställa mina cykelvägar. Nästan hela första terminen cyklade jag som den röda linjen visar, enda tills jag insåg att det var mycket närmare att cykla den blå vägen. Skrattade åt min onödiga ansträngning och kände mig såå smart när jag hittat den nya vägen.
Nu när jag började cykla igen insåg jag att jag fortfarande cyklade en omväg. Skrattade återigen åt mina bristande lokalsinneskunskaper som borde tala om för mig var jag egentligen befinner mig. Nu cyklar jag alltså den gröna vägen. Frågan jag ställs inför är ganska uppenbar. Kommer jag nästa termin att hitta en ännu närmare väg? Kanske kommer min cykeltur till slut bara ta tio minuter istället för en halvtimme.
Kommentarer
Postat av: Magda
Hahah åååh vad man känner igen sig! Mys att ni ska återträffas med Högalid!!
Trackback
