Årssummering av 2017; Juli-dec

JULI
Då var det årlig familjesemester som år 2017 spenderades i den svenska fjällen. Vi roadtripade oss uppåt från Höga kusten ändå upp till Björkliden. Vandrade varje dag i otroligt vacker natur och gjorde de klassiska norrlandsgrejerna som att titta på Kebnekaise och Jukkasjärvi. Fantastisk resa! Jag träffade också min nya kör Vocal Colors för första gången vilket kommer berättas mer under en annan månad. 
 
AUGUSTI
Åttonde månaden år 2017 bjöd också på fina naturbilder och somriga morgnar, iallafall enligt min mobilkamera. Jag var på bröllop och sjöng solo på ett sådant för första gången. Trodde att jag skulle bli för rörd av mig själv och hela situationen haha men jag höll mig ifrån att gråta, åtminstone under sången. Jag såg Kaliffa och var typ äldst i publiken, dansade mest och kunde flest texter. På tal om texter så skrev jag massor med egna låtar också.
 
 
1. Blev stickskadad på jobbet så fick bekräftat att jag inte har HIV
2. Här är jag bröllopsfin
3. Brudparet
4. Vacker utsikt från vardagdrumsfönstret
 
SEPTEMBER
Då kom hösten och jag fyllde 25 år. Firande 25-årsdagen med mina fina fina fina kompisar som åkt från Stockholm för att bo i mitt vardagsrum en helg. Vi lagade mat, spelade spel, utmanade oss själva på Prison Island, och dansade natten lång. Jag hade körhelg med Da Capo inför julkonserter det var Pride-vecka så jag gick på intressanta gratisföreläsningar. Jag började också jobba natt.
1. Fripassagerare som kanske väntar på skjuts
2. Mitt vardagsrum var som en säng och det är ju bara roligt när det blir så
3. Titta vad fina de är <3
 
OKTOBER
Jag åkte till Grekland denna månad och var med i en körtävling i Kalamata. Det var så otroligt skönt att få byta miljö ordentligt ett tag och få koncentrera sig på något annat. Vi vann Damkörsklassen och kom tvåa i den sakrala. Blev rankade 17:e bästa damkören i VÄRLDEN. Stort ju. Min mobil kraschade dock lagom tills jag kom hem så blev tyvärr av med samtliga bilder från min soliga semester, men det blev också ett sätt att få en nystart för att se det från den ljusa sidan. Jag var också på gruppass med en PT tillsammans med mina syskon.
   
1. Jag var förutsägbar
2. Brorsan spelade hockeymatch och hans kära systrar gjorde egna hejarramsor till Division 5-laget. Väldigt kul, tyckte vi iallafall
3. Jag började med Linas Matkasse igen för att börja laga bättre mat. En god pirog fick fotograferas
4. Här är min cykelväg från jobbet. Den var extra fin en morgon eller kväll (vet ej haha)
 
NOVEMBER
Jag inledde sista månaden med en intensiv period av nattjobb. Jag trivs med att jobba natt. Det övades för fullt inför julkonserter med Da Capo och jag träffade min andra kör Vocal Colors igen. Vocal Colors är en nystartad kör som bara träffas fem gånger per år för att sjunga ihop. Stämövning sker på egen hand så när vi träffas är det bara det roliga kvar. Det är SÅ roligt att få nörda in sig på klang och notbild tillsammans med andra nördar.
   
1. Första snön föll den 11/11. Det blev riktigt blött att cykla hem så mina jeans gick knappt att få av sig
2. Min tvåa fövandlades till en trea på ett billigt sätt
3. Jag gjorde iordning är sjukhuslåda som en "riktig" sjuksköterska ska ha i sitt hem tänker jag haha
4. Jag blev faster igen och blev sådär härligt överväldigad över att få hålla i en så liten människa <3
 
DECEMBER
Det bjöds naturligtvis på julfest med jobbet vilket jag inte kunde tacka nej till. Mycket gott julbord och trevligt sällskap. Under en intensiv vecka därefter var det förberedelser av alla dess slag inför julkonsert. Jag hade släkt både från Stockholm och Värmland som ville lyssna på oss. Det var ju fantastiskt. Något annat som var fantastiskt var en hotellfrukost som Best Western Plus Priceless ordnade. Troligen den bästa jag varit på. 
  
1. I Östergötland julpyntas vissa bussar så jag har en ny favoritsak med december
2. Här byggs det scen till julkonserterna
3. Jag fick vara lucia för första gången i mitt liv med levande ljus. Insåg att jag vill vara lucia varje dag fr.o.m. då och för alltid

Årssummering av 2017; Jan-juni

Nämen hej hörrni! Nu är jag tillbaka kanske. Vi får väl se. Jag förstår att ni undrar hur mitt 2017 såg ut för ni fick ju inte alls följa med. Det har överlag inte blivit så mycket bilder iår men ni ska få se, jag lovar. 
 
JANUARI
Det var inte mycket på gång förutom jobb och träning. Det var fint frostigt ute och blommor blommade inne. I slutet av månaden hade vi konsert med kören i Tranås
  
1. Mina blodkärl blir ännu tydligare vid fysisk aktivitet. Fascinerande för en sjuksköterska.
2. Jag hade hiskeligt långt hår
3. En middag
 
FEBRUARI
Vi var på Historiska museet och såg utställningar om guld och silver. Stora delar av min familj fyllde som vanligt år och det firades bland annat på Exploria med bus i lekland. Det lästes om mens och åktes peppande buss. I slutet av februari var jag med på skivinspelning med min kör Da Capo.
   
1. Fin alla hjärtans dag-fika
2. Födelsedagskalasdukning
3. Bra budskap på en betongpelare
 
MARS
Årets tredje månad innehöll mellofest, bullbak och våffeldagen. Jag hade utvecklingssamtal på jobbet (hur läskigt är inte det?) och vaccinerade mig mot hepatit. Gick på en föreläsning om jobbit om smärtbehandling i palliativ vård och det var fantastiskt bra. Tänker mycket på den i mitt dagliga arbete även ett år senare. I slutet av mars åkte vid till Thailand. Berättar mer om detta månaden efter.
  
1. Sångfågeln på mellofesten
2. Min hy mådde ganska bra och jag var nyklippt
3. Molnen var häftiga
 
APRIL
Årets fjärde månad började i soliga Thailand med avkoppling men också mycket grubblerier. Jag och min resekompis och sambo bestämde oss för att gå skilda vägar när resan var slut. Men vi gjorde det bästa vi kunde av resan ändå och njöt av lata dagar blandat med båtäventyr. Resten av april är lite dimmigt men jag sökte också in till en annan kör som heter Vocal Colors. Berättar med om den sen.
 
    
    
 
MAJ
Dessa månader efter uppbrottet var såklart lite kaotiska och jag hade en inköpslista som fungerade varje gång. Jag såg fina John Mayer i Globen och hade vårkonsert med Da Capo. Jag såg på Mamma Mia - the Party. Jag köpte en femårsdagbok som jag skrivit i varje dag sedan dess. Såhär skrev jag bokens första dag: "Åkte in tidigare till jobbet för att jag inte stod ut med mer ensamhet. Köpte den här fina boken och taggade inför att må bättre samma dag fast nästa år. Jobbade kväll och fick tänka på annat. Skönt. Soligt väder men regn inuti mig".
1. Inköpslistan
2. John Mayer
3. En bana till mamma på mors dag
 
JUNI
Det var personalfest med grillbuffé vilket var populärt. Jag beställde nya arbetsskor som var TRASIGA när jag fick dem och det blev jättejobbigt i min redan ledsna kropp. Jag firade ettårsjubileum som legitimerad sjuksköterska och det var häftigt. Jag har utvecklats mycket på ett år och ser verkligen fram emot att lära mig mer och bli ännu bättre!
  
1. Det regnade ordentligt en dag på väg hem från jobbet
2. Arbetsskorna lagades till slut
3. Jag gjorde fint i min bokhylla med vykort från syrran
 
Och det var det första halvåret. Nu vet ni kanske också varför bloggandet har uteblivit. Jag har väl som ett litet nyårslöfte att skriva fler inlägg iår än förra året vilket inte lär bli så svårt. Känns kul att vara tillbaka.

Melodifestivalen - andra chansen

I lördags fick jag äran att vara med på generalrepetitionen av melodifestivalen! Jag som är ett stort mello-fan hade faktiskt aldrig sett spektaklet live någon gång så det var med pirr i magen och jubel i strupen som jag entrade Saab Arena.
 
Det här såg vi från våra platser
 
Någon sorts tekniker(?) tittade lite diskret på fotboll
 
Här är green room med alla artister på plats
 
Mellofin i silverhatt med den berömda sångfågeln

Peppande bussbudskap

Såhär fint står det på bussarna i Linköping:
 
Det känns liksom gott i hjärtat att ta bussen då. Nu cyklar ju jag mestadels så bil som alternativt transportfordon är ovanligt för min del men jag blir liksom glad av att det är folk som åker buss.

Felringning

Idag fyller min underbara storasyster år. Många grattiskramar till dig!

 
Fick nyss ett telefonsamtal från min bror. Det hör inte till vanligheterna att få ett sådant samtal.
Jag: Hallå hallå
Bror: ...
Jag: ...
Bror: Grattis på alla hjärtans dag!
Jag: Grattis själv..?
Bror: Tack
Jag: Mhm...?
Bror: ...
Jag: ...
Bror: Jag ringde fel okej?
 
Snygg räddning ändå.

En fin vän

Ett otroligt fint brev fanns i brevlådan en dag! Nio små paket med datum, som en liten julkalender. Min fina vän Magda hade hört min klagan om första julen utan att vara med familjen. Bästa trösten <3
 

Gör-det-själv-projekt

Det här är en kryddhylla som min kära mor gjorde i träslöjden någon gång i grundskolan. Väldigt stabil och lika kurvig fortfarande (hyllan alltså), vilket inte förvånar mig då min mamma har en tendens till att göra sådana här saker väääldigt noggrant. Tacksam för det var jag och bestämde mig för att fräscha till den lite. Efter ett godkännade från mamma förstås.
 
Såhär gjorde jag med den.

Kanske min sämsta dagsstart hittills

Inledde sista dagen av oktober med att slå pannan i mitt nya nattduksbord i en lite för häftig stänga-av-alarmet-rörelse. Där brukade inget nattduksbord stå. Fortfarande svullen och tycker synd om mig själv.

En promenad som ballade ur

Idag tog jag och sambon en promenad som inte riktigt blev som vi tänkt oss. Jag tänkte punktera upp förloppet i en ungefärlig tidsaxel.
 
16:30 Jag kommer hem från jobbet och ropar glatt att "vädret är perfekt för en promenad!" till sambon. "Kom så tar vi en tur!"
 
16:45 Jag och sambon lämnar lägenheten iklädda våra bästa promenadskor, taggade på en härlig promenad i skogen.
 
16:47 Sambon ger mig fina erbjudandet att JAG ska få välja vägen. Ivrig inför uppdraget väljer jag vägar i skogen som jag aldrig tidigare gått. Så spännande att upptäcka nya platser, tänker jag!
 
17:10 Vi går längre in i skogen och jag har ingen aning om vart vi är, vilket inte gör mig så mycket. Sambon har ju koll. Det finns ett spår i skogen som heter Lokmilen. Spåret är såklart en mil långt. Vi vandrar ett tag på Lokmilen och tänker att "vi kan ju vika av om vi blir trötta".
 
17:13 Vilken mysig väg vi hittat och vilka härliga miljöer. Sverige är så vackert!
 
17:33 "Oj ser du detdär mörka molnen? De ser ut att röra sig hitåt.." säger sambon. Jag skrattar bort följande påstående och försäkrar att om molnen är på väg hitåt har vi ändå hunnit hem innan de är över oss. 
 
17:40 Sambon börjar blir osäker på vart vi egentligen befinner oss. Jag lugnar honom med att vi kan ju inte gå vilse. Följer vi bara vägen så kommer vi ju fram hemma till slut.
 
17:45 Det börjar kännas i benen att vi går. Härligt att använda kroppen. "Snart borde vi ha gått hela milen" tänker vi.
 
17:52 Vi når fram till en utav skyltarna som finns i Lokmilsspåret som vittnar om att vi gått 4 km i spåret. Inte ens hälften.
 
18:05 Solen har gått i moln och det börjar kännas lite ruggigare ute. "Molnen har kommit närmre" konstaterar sambon.
 
18:15 Första dropparna börjar falla. Men "ingen fara" säger vi till varandra. "Det är bara ju vatten. Och vi är ju ganska skyddade bland träden". Samtidigt börjar båda undermedvetet öka takten.
 
18:17 Regnet börjar fullkomligt STÖRTA ned och vi tar skydd under närmsta gran. Det borde ju lätta snart.
 
18:22 Regnet tilltar ytterligare. Sambon mumlar något om att "nästa gång väljer jag vart vi ska gå.."
 
18:25 Vi hör den första åskknallen. Sambon möter mig med samma panik i blicken som jag känner att jag själv har. Vi börjar springa. Springer förbi skylten som klargör att vi har tagit oss fram 6 km i spåret.
 
18:33 Vi når fram till en liten grillplats med tak över. Där har många vandrare och löpare samlats för att ta skydd. Vi gör dem sällskap. En barnfamilj grillar korv. Vi får varsin korv. Vi står och pratar och har det ganska mysigt. Åskan är läskigt nära.
 
18:40 Vi ser att vägen vi behöver fortsätta vandra övergår i ett öppet fält strax efter grillplatsen. Hur ska vi kunna ta oss över där med livet i behåll? Vi får kanske vänta här ett tag..
 
18:42 Båda fryser och vill hem. Kanske är det värt att riskera livet för att komma vidare?
 
18:45 Vi ger oss ut i regnet. Kutar hukandes det snabbaste vi kan över det öppna fältet. Ber till Gud om att inte dö.
 
18:46 Når tacksamt fram till skogen på andra sidan. Åter omgivna av träd. "Nu slår inte blixten ned i oss" säger jag nöjt men utelämnar tankarna om att blixten kanske istället slår ned i trädet bredvid. Vi fortsätter småspringa.
 
18:50 Sambon känner plötsligt igen sig och vet en genväg. Hurra!
 
19:05 Åter tillbaka i hemmet. Vi får klä av oss klibbiga plagg på balkongen. Vi är blöta in på bara kroppen. Kläderna går att vrida ur. Men vi är superlyckliga över att vara tillbaka igen.
 
 

Dubbelvinst och en slutar aldrig förvånas

Igår hände tre grejer som jag aldrig fått erfara förut. Tre grejer som jag faktiskt aldrig trodde skulle hända. Jag och min familj (inräknat sambons mamma och syster) var på Gröna lund för en femkampsrunda.
 
  • Den första händelsen som var helt mindblowing var att vi vann en JÄTTEPLOPP! Svärmor satsade sju kronor på endast ETT nummer och tog hem storvinsten. Jag höll på att explodera i extas. 
  • Det andra helt sjuka som aldrig tidigare hänt var att JAG vann femkampen mot samtliga andra sex deltagare. Sist vi körde femkamp på Grönan kom jag alltså på delad sistaplats. Förstår ej hur jag nu kan komma etta.
  • Den tredje osannolika saken som hände var att min MAMMA åkte med sina två döttrar i både Jetline (berg-och-dalbanan) OCH Katapulten. Två läskiga åkattraktioner. Trodde inte detta om min mor i åldern 60+. Sjukt impad av dig mamma!
Väldigt fin kväll med andra ord <3
 
Jätteploppen med en jätteglad jätteploppsälskare

Det andra kalaset

Idag firades att det här barnet snart fyller hela två år! Här fyllde han ett år.
 
Storasyster bar tårtan hela vägen från centrum, väldigt angelägen om att överraska lillebror
 
Liten lässtund
 
Fadern och sonen lika som bär i rutiga skjortor
 
Grattis grattis!

Inneboende hos hund

I nya staden är det lite knivigt att hitta egen lägenhet (precis som i många andra svenska städer för tillfället). Vi är därför inneboende hos bland annat den här hunden:
Säg hej till Salo
 
Aldrig träffat en hund som sover så mycket..
 
Det finns lite regler att följa i detta hushåll som klart och tydligt framgår på ena väggen. Och som det så fint heter får en ta seden dit en kommer. 
 
För övrigt blir vi bortskämda med matlådor och netflix. Kunde varit värre liksom!

Välkommen till mitt kök

Jag visar bilder från vår lägenhet innan flyttkaoset bryter ut i början av juni. Sovrum, hall och vardagsrum finns att se här. Nu tänkte jag visa vårt kök. Skåpsluckorna är förvånansvärt tomma med tanke på alla lappar som tidigare prytt utsidorna (förresten jättekul att jag i inlägget jag länkar till ber om ursäkt för att jag inte visat min lägenhet än.. tog bara tre år haha).
 
Såhär ser det ut när du står i dörröppningen
 
På hyllorna till vänster lägger vi saker vi inte orkar göra av. Brukar oftast vara överfullt. Drapriet för sopsorteringen har min fina mamma sytt i samma tyg som stolsdynorna.
 
Köksbänken ser ut såhär
 
Och det var väl det ungefär. Tänkte visa badrummet också egentligen men det är svårt att ta fina kort på något som är så fult.. 

En fläck

Idag gjorde jag en ganska konstig grej. Såhär såg det ut:
Kanske tror du att jag råkade tappa lite mat på duken i samband med uppläggning? Svar nej. Ni vet när sådana där spontana impulser uppkommer som en sedan tar sitt förnuft till fånga och stoppar? Det hände inte riktigt idag helt enkelt. Jag lade lite mat där med flit. Tror det kan handla om en kombination av jag-är-vuxen-och-gör-som-jag-vill och jag-har-varit-så-väluppfostrad-på-min-VFU-att-jag-måste-få-göra-något-dumt.

ROCKA SOCKORNA 2.0

Förra måndagen rockades sockorna precis som förra året. Iår fick jag ihop tre par sockrockningar. 
Storasyster, lillasyster och pappa

En helg i Stockholm

Förra helgen satte jag mig på bussen och åkte på en 5,5-timmars resa norrut till huvudstaden. Jag hade köpt två biljetter till Maria Menas spelning för flera månader sedan utan att riktigt veta vem jag skulle gå med. Visste bara att jag behövde gå. Jag behövde ha något att se fram emot mitt i all pluggstress och framtidsångest. Tror det är viktigt att ha något att längta till när massa annat känns hopplöst. Fick också träffa fina familjen, äta god mat och bli ompysslad på det sätt som en lär sig uppskatta på ett annat sätt när en inte längre bor hemma.
 
På bussen hade mina jeans handfärg (alt. tvärtom)
 
Jag tog med mig min fina vän Natalie som en födelsedagspresent och hon blev så glad att glädjen över att kunna glädja någon annan blev enorm
 
Och Maria Mena var så fantastisk att den upplevelsen förtjänar ett eget blogginlägg (som kommer snart)

Jag hoppas att jag får mycket julklappar iår

Iår tycker jag att alla ska köpa julklappar till mig. Tycker att folk som inte ens känner mig ska överösa mig med gåvor. Detta för att högst upp på min önskelista står gåvobevis från organisationer som hjälper människor i nöd. Själv skänkte jag mina julklappspengar till Unicefs gåvoshopBlir sådan himla kontrast i tankegånen att gå från "Ska jag köpa doftljus med vaniljdoft eller kokosdoft i julklapp?" till "Ska jag rädda liv genom vätskeersättning eller vaccin?". Det finns så många julklappar att ge bort som betyder något PÅ RIKTIGT.
 
Tyckte Zara Larsson sa det så bra:
 
Köp julklappar som inte bidrar till miljöförstöring, extrem överkonsumtion eller känslan av tomhet när du köper materiella ting bara för sakens skull. Ge istället en gåva till någon annan som julklapp. Klickan HÄR för att ge bort exempelvis en get, ett skolår eller en cykel. Klicka HÄR för att hjälpa barn på flykt genom gåvor som hygienartiklar, vinterkläder och filtar.
 
Så kom igen och köp julklappar till mig nu, tack!
 

Ett svårskrivet ord

Fick ett vykort förut. Vykortsskrivaren verkade något osäker på vart hen egentligen skulle dagen därpå. Stod och vägde mellan två alternativ. Eller var det fyra?
 
Så himla kul att personen liksom skrev fel en gång och gjorde likadant en gång till. Bästa vykortet jag fått tror jag.
 

Årets höst

Trots att kylan stänger in somriga själar så kan oktober kan vara sagoaktigt med de vackra färgerna. Jag har dokumenterat delar av oktoberhösten. Lite är från traditionella söndagspromenader i Kalmar och lite är från en snabbvisit i Stockholm och den bästa promenadvägen jag vet. 
 
 
 
 
 

Det har hänt

 
Sigge har lämnat oss. Hen har inte synts till någonstans sedan vi kom hem från Köpenhamn. Har fantiserat ihop en historia om hur hen blir välkomnad av flugfamiljen och får berätta spännande flughistorier om äventyren i vår lägenhet. Lite som Robinson Crusoe i flugform. Sedan påminner jag mig själv om att flygor säkert glömmer fina stunder och att jag borde fokusera på viktigare saker än "rymmande flugor". Till exempel kan jag tänka på hur konstig min hand ser ut på kortet ovan, för till och med det är viktigare faktiskt.

RSS 2.0