Elin Jansson

En morgon i februari tog jag mig in till Kalmar med cykeln. Dock ej cyklande. Cykeln hade punktering och behövde läggas in på cykelsjukhuset. Då jag aldrig pysslat med varken något lagande eller bytande av cykelslang så fick helt enkelt någon mer erfaren äran att omhänderta min kära tvåhjuling. Promenaden är ungefär en mil lång och jag hade turen att pricka in den mest soliga dagen på hela veckan. 

 

 

När jag dagen efter skulle hämta ut cykeln och förklarade hur den såg ut fick jag kommentaren "åååh det är ju den där fina och välskötta". Blev då lite rakare i ryggen och varm i hjärtat, för visst är det den. Och så fick jag se den fina, välskötta och nu lagade cykeln och kan tänka mig att det känns ungefär som att hämta sitt barn på förskolan. Nu cyklar jag nästan varje dag och äntligen är gruset borta också (bästa vårtecknet!).