Äntligen gjorde jag det

Jag har länge velat röra det som odlas på denna stora åker. När man åker förbi ser det så lent ut. Som sammet ungefär. Visst vill man bara röra? Det har dock inte blivit aktuellt att stanna bilen bara för att få känna på ett sädesslag som man säkert egentligen inte ens får röra.
 
Men en dag hade jag vägarna förbi utan bil. Jag cyklade på min fina underbara cykel. Då kunde jag inte motstå. Det kändes inte som sammet precis. Det kittlade lite på fingrarna. Det syns ju på nära håll att det är som tofsar högst upp på varje stjälk. Skulle jämföra det med att dra hårtopparna över fingertopparna ungefär. Om någon är så nyfiken att den nästan spricker.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0