Att inte cykla är att gå för långt
Min senaste cykel "växte jag ur" för ungefär fem år sedan. På midsommar cyklade vi till en park och firade. Jag lånade syrrans cykel. Det var JÄTTEKUL att cykla. Det var säkert tre år sedan jag cyklade sist då. Nu när det har blivit vår igen så bestämde jag mig för att köpa en cykel (om pappa betalade såklart... med en students budget har man knappt råd med ett cykehjul). Idag köpte vi en cykel. YAY! JAG HAR EN CYKEL! Den är blå. Åttaväxlad. Jag skulle ha monterat själv för att kunna känna mig händig, men cykelkillen hittade inte den cykel som jag skulle ha på lagret, fast det skulle finnas sex stycken (dags att byta system?) så jag fick ta utställningsexet. Det gjorde inget. Vi hade redan blivit kompisar, jag och cykeln. 
Elin på syrrans cykel för några år sedan
Jag tog ett varv runt kvarteret när jag kom hem. Vinden blåste i ansiktet. Håret fladdrade kring huvudet. Det var UNDERBART! Fast jag blev andfådd typ på en gång.. jag får jobba lite på konditionen. I sommar ska jag och syrran eventuellt ta med oss ett tält och cykla runt Mälaren. Coolt va? Eller så tar vi oss en sväng runt Gotland. Det beror på hur mycket vi orkar. På Gotland behöver man inte cykla riktigt runt hela. Man kan cykla lite som man vill. När man cyklar runt Mälaren kan man inte precis stanna i Västerås, som ligger typ åtta mil från där jag bor, och be någon hämta oss. Eller?
