Antingen en mördare eller snö

Mina föräldrar var bortresta en vecka förut. Jag nämnde inte det här för då hade kanske någon kommit och mördat mig och syrran eftersom inte mamma och pappa kunde beskydda oss. Hursomhelst fick jag sova själv i det stora huset åtminstone en natt. Inte min favoritsak att göra faktiskt. Första natten jag skulle sova själv började bra. Jag hade en superfin kväll. Jag dansade loss till min underbara John-Mayer-dvd; Where the Light Is på högsta volym. När jag höll på att byta om för natten i mitt rum hördes VÄRLDENS STORA BRAK från övervåningen. Jag kände i golvet och spegeln på väggen skakade.

Min första tanke var jordbävning. Min andra tanke var att en mördare/tjuv diskret försökte bryta sig in genom takluckan men misslyckades och ramlade ned för trappan. Jag stod som förstenad utan att ens våga andas i flera sekunder. Skulle jag kolla läget? Nej det vågade jag inte. Jag skulle säkert bli skjuten i magen så fort jag öppnade dörren. Skulle jag ringa någon? Syrran kanske. Nej, vad skulle hon kunna göra? Brorsan kanske? Han befann sig närmare. Han skulle kunna åka hem och krama mig. Något måste ju ha hänt. Jag tänkte och tänkte. Plötsligt slog det mig att snön på taket säkert hade ramlat ned. Det var säkert det som lät.

Jag vågade ändå inte kolla. Tänk om det inte var det liksom. Jag bestämde mig för att det var snön på taket men var ändå superrädd, trots att jag försökte koppla bort det. Jag lade mig jättetyst i sängen och försökte att tänka på annat. Det gick väl sådär. Jag lyssnade efter konstiga ljud. Det fanns jättemånga konstiga ljud, ska jag säga er. Jag sov knappast något den natten. Jag bara låg och vågade knappt röra mig. Jag var vaken när klockan ringde. När det hade ljusnat vågade jag titta ut. Det var minsann snön som ramlat ner. Det kan man lugnt säga.


Här är högen från taket. Kan ni tänka er vilket brak?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0