Elin Jansson

Ni vet när man har en fin och härlig person som sover över, eller när man sover över hos någon. Det där nattpratet när man ligger i sängen och det är alldeles svart är speciellt tycker jag. Man säger "god natt" och "sov gott" väääldigt många gånger.. och sedan börjar man prata och/eller skratta igen och samtalet fortsätter. Det händer att det blir helt tyst ett tag och man tänker "var det där det sista vi sa för inatt?". Eller är det bara jag som tänker så? Jag älskar nattpratet. Det är så kul att se hur det artar sig. Vad kommer att hända nu? Kommer personen bredvid mig att sig något mer ikväll? Lika spännande varje gång. Jag tycker inte om att vara den sista som säger något. Det sista som sägss stannar alltid kvar i luften ett tag. Jag tycker heller inte om att låta bli att svara på någon annans sista mening. Då är det ju jag som avbryter nattsamtalet. Jag blir alldeles kluven! men det är kul.