Var finns motivationen när den behövs?
Idag är det lördag. Jag vaknade alldeles själv runt elva. Duktigt av mig. Vi har sjukt städat här hemma och syrrans pojkväns päron här på besök för första gången. Mamma har varit så nervös! Det har gått bra tycker jag. Jag är inte så social dock. Det förväntas ändå inte av mig så det gör inget. Den här skolveckan har varit tuff. Det har hänt så mycket. Vi har gått till halv fem de flera dagarna. Det är många musikalrep, vilket egentligen bara är kul. Jag har haft ett matteprov som jag typ pluggade på en halvtimme innan det började men oj vad grym jag var! Eftersom det gick så bra kommer jag säkert att chansa sådär nästa prov också. Inte bra.
För övrigt har jag tusen saker jag borde göra. Jag har massa rester och knappt någon tid. Trots det känner jag inte motivation till att arbeta. Jag behöver hitta gnistan. Jag behöver få panik över hur lite tid det är kvar. Varför får jag inte det? Varför bloggar jag istället för att plugga? Varför lyssnar jag på Alexander Rybak istället för musikallåtarna? Dessa frågor har jag inte ens tid att fundera på. Det är fint med vår. Det går att gå utan jacka utan att bli en isbit. När jag åker tunnelbana över vattnet så glittrar det så vackert. Då blir jag glad.
